Det finns konflikter som kräver juridisk hjälp och så finns det konflikter som uppstår för att vi inte pratar med varandra. Istället för att vänligt säga att ”hörrudu, jag blir glad om du låter bli att ställa ut dina soppåsar. Jag tycker att det luktar illa” så låter vi ilskan och irritationen växa. Börjar reta oss på grannens ohyfsade ungar. Och hunden som ständigt skäller. Och att de aldrig är med och höststädar.
Hjälp till att rensa luften men låt var och en ta sitt ansvar, är konfliktkonsultens råd till styrelser som ombeds medla.
– Tyvärr är vi inte alltid så kloka och vuxna i vår kommunikation. Speciellt inte om vi väntat med att säga till. Det som från början handlade om något personen gjort växer till att vi tycker illa om hela personen och läser in saker som inte stämmer, säger Ulla Bäckmark. Hon är konsult inom konflikthantering och har hållit kurser för bostadsrättsstyrelser. Kurserna handlar om hur man på ett konstruktivt sätt förebygger konflikter, men även kommer vidare efter att något inträffat i en förening.
Att det uppstår konflikter i föreningar är inte konstigt, menar hon. Många har betalat dyrt för sin bostad, ser sitt hem som sin borg, och är mån om sin närmiljö. Men för att hitta den gemensamma lösningen förutsätter det att man pratar med varandra.
Spelregler som alla känner till
Vanligast är att grannar råkar i konflikt med varandra men även inom styrelsen eller mellan styrelsen och boende kan det uppstå spänningar.
– Styrelsen är föreningens verkställande organ. Ett bra sätt att förebygga konflikter är att föreningen har en tydlig struktur för sitt arbete som handlar om styrning, ansvarsfördelning, samarbete, gemensamma spelregler och tydlig kommunikation mellan styrelsen och de boende. Det skapar ett öppet och transparant klimat som gör att medlemmarna känner sig delaktiga, säger Ulla Bäckmark.
Att få ihop en styrelse som fungerar väl och kan samarbeta är en utmaning som många föreningar tampas med. Men det gäller för valberedningen att vara lyhörd för undertoner.
– Många medlemmar gör ett fantastiskt arbete helt ideellt och får kanske inte så mycket tack för det. Men det kan också finnas ledamöter med egna agendor som söker sig till styrelser för att få makt och inflytande. Då blir det ofta konflikter om hur saker ska vara.
En bra introduktion för nyinflyttade kan förebygga framtida konflikter, är Ulla Bäckmarks erfarenhet.
– Det behöver inte vara något mer avancerat än att någon ledamot från styrelsen besöker en nyinflyttad, hälsar dem välkomna och lämnar över de nedskrivna regler man i föreningen enats om skall gälla för allas gemensamma trevnad, bland annat gemensamma utrymmen. Då får alla samma information och samma regler att hänvisa till om man blir oense. Om det sedan finns skäl att ändra på dessa spelregler så är alla fria att lyfta fram förslag på den årliga stämman.
En konflikt kan leda till något bra
Ulla Bäckmark föreslår också att styrelsen tar fram en konfliktpolicy, en lathund att luta sig mot om det hettar till.
– I första hand ska man försöka få de två som råkat i luven på varandra att själva ta ansvar för konflikten och hitta en lösning som båda kan acceptera. Förvånansvärt ofta upptäcker man att folk inte har pratat med varandra innan de kommer till styrelsen.
Går inte det, måste styrelsen vara beredd att gripa in och då är det är bra om någon i styrelsen känner till hur människor kan reagera vid konflikt, har kunskap om den frustration som uppstår vid bråk.
– Det underlättar förstås om personen ifråga inte är så rädd att reda ut vad som egentligen hänt, kanske mera nyfiket intresserad typ ”oj då, vad är det som har hänt här?”.
Bra frågor att öppna med är: vad hände, hur drabbade det dig och vad krävs för att det ska kännas okej för dig igen?
Ulla Bäckmark understryker att konflikter inte bara behöver vara av ondo. En bra lösning kan rensa luften och leda till något positivt på längre sikt.
– Oftast är en konflikt en sund indikation på att något behöver förändras. Kan vi se det så behöver vi inte bli så rädda. Det är bådas ansvar att komma fram till vad som behöver förändras, hitta en lösning som båda känner sig nöjda med. Konflikten i sig är inte problemet utan hur vi hanterar den. Eller låter bli att hantera den. Till den som går och mår dåligt för något grannen gjort, har Ulla Bäckmark ett råd.
– Fundera över vem som äger problemet, vem är det som mår dåligt? Om det är du kanske det också är du som måste göra något åt det. Att anklaga någon annan leder sällan till något konstruktivt. Det bästa du kan göra är att fatta mod, be grannen om ett samtal och ta ansvar för vad du tänker, säger, känner och gör och stå för det. Men gör det på ett vänligt och värdigt sätt. Då mår du också bra själv. Om inte det lyckas får du be styrelsen om hjälp.
Så kan du göra för att lösa en konflikt som uppstått
Har du råkat i konflikt med en granne? I första hand, be grannen om ett samtal. I andra hand, vänd dig till styrelsen i din förening.
Exempel på frågor för styrelsen att ställa vid en konflikt:
- Tycker du att detta är en konflikt?
- Hur länge har konflikten varat?
- Hur kommer det sig att du just nu bestämt sig för att göra något åt saken?
- Vilka är orsakerna till konflikten, ur ditt perspektiv?
- Vad var det goda, bakomliggande syftet, som gjorde att konflikten uppstod?
- Ge exempel på händelser som bidragit till att konflikten vuxit.
- Hur fördelar sig ansvaret, enligt din uppfattning, för att konflikten uppstått och utvecklats?
- Är denna uppfattning rimlig i förhållande till den faktiska situationen och möjligheterna att ta ansvar?
- Vad har ni prövat hittills?
- Vad har ni lyckats med?
- Vad har inte fungerat?
- Är konflikten så jobbig att du är beredd att göra en insats för att bli av med den?
- Vilka idéer har du till att hantera eller lösa konflikten?
- Vad händer om ni inte löser konflikten?
- Hur ska ni gå vidare?
Text: Kia Roman
