Riksbyggens normalstadgar
Riksbyggen har tagit fram så kallade normalstadgar. Det är standardstadgar som är anpassade för att passa så många föreningar som möjligt. Om din förening har andra stadgar måste du kontrollera i dem vad som gäller. Många bestämmelser är ofta likartade, men vissa delar kan skilja sig åt. Exempelvis är underhållsbestämmelser något som ofta ser lite olika ut mellan olika föreningar.
Inledningen av Riksbyggens normalstadgar beskriver själva föreningen lite närmare; vad föreningen heter, var den ligger och föreningens ändamål. De flesta föreningar är till för permanentboende, men det finns bostadsrättsföreningar som är till för fritidsboende. Våra normalstadgar utgår dock från att föreningens bostäder ska upplåtas som permanentbostäder.
Vidare framgår det av stadgarna vem som kan bli medlem i föreningen. Om föreningen tillåter juridiska personer, eller andelsägande, ska det anges i stadgarna. Alla föreningar måste tillåta kommuner och regioner att få bli medlemmar, det följer av tvingande lag.
Vill man godta övriga juridiska personer eller inte är det däremot upp till respektive förening att besluta om. När det gäller andelsägande måste man låta make/registrerad partner/sambo få dela på en bostadsrätt, men i övrigt beslutar föreningen hur den vill göra.
Enligt Riksbyggens normalstadgar får även föräldrar och barn dela på ägarskapet. Våra Bonumföreningar tillåter bara personer över 55 år som medlemmar (eller om man är make/maka/partner till sådan person). Det står i Bonumföreningarnas stadgar.
I stadgarna ska det framgå hur avgifterna i föreningen beräknas
Riksbyggen har stadgar både för föreningar som baserar avgiften på andelstal och för föreningar som baserar avgiften på insatser. Om föreningen vill ändra sin avgift så är det ett styrelsebeslut men vill man ändra själva grunden för hur avgifterna beräknas krävs alltså en stadgeändring. Så är fallet exempelvis om en förening vill byta från att ha avgifter som baseras på insatser till att ha avgifter som baseras på andelstal.
Bestämmelserna om lägenhetens användning
Det här handlar om hur en bostadsrättshavare ska bete sig; att man ska använda lägenhet som permanentbostad (om så är fallet), inte störa sina grannar, följa föreningens ordningsregler och så vidare. De flesta föreningar har även någon reglering om andrahandsupplåtelse i sina stadgar men den är oftast hämtad från bostadsrättslagen.
En förening kan inte helt och hållet förbjuda rätten till andrahandsupplåtelse, eftersom det styrs av tvingande lagstiftning.
Däremot kan föreningen alltid vara mer generös än vad lagen säger. En del föreningar tillåter obegränsad andrahandsupplåtelse, även om det inte är så vanligt. Vi rekommenderar att man håller sig till hyresnämndens praxis, om inte annat.
Läs mer: Underhållsbestämmelser och förverkanderegler i stadgarna
Läs mer: Styrelse- och stämmoregler i Riksbyggens normalstadgar
