Ansvarsposter i styrelsen
Av stadgarna framgår vilka ansvarsposter som ska finnas i styrelsen – t.ex. brandskyddsansvarig – och en del övergripande bestämmelser om styrelsens ansvar och hur styrelsen ska arbeta. Styrelsen är beslutsför om minst hälften av ledamöterna är närvarande. Vissa beslut kan styrelsen inte fatta själv; exempelvis får styrelsen inte besluta om att riva eller sälja föreningens hus och inte heller ingå avtal om att kollektivansluta medlemmarna till bredband, om inte stämman har bemyndigat styrelsen till det.
Årsstämman
En ganska stor del i våra stadgar behandlar årsstämman, och reglerna kring den. Man måste kalla till stämma sex till två veckor i förväg. I kallelsen ska alla ärenden som stämman ska behandla anges. Du hittar även dagordningen för stämman i stadgarna, i § 59.
Alla medlemmar har rätt att lämna motioner till stämman. Vidare beskrivs reglerna om rösträtt och vem som kan vara ombud eller biträde. Enligt Riksbyggens normalstadgar har alla medlemmar en röst, men max en röst per lägenhet. En medlem som innehar flera lägenheter har också bara en röst. Att ingen medlem kan ha mer än en röst gör att det inte går att kuppa igenom försämringar eller oegentligheter mot majoritetens vilja.
På senare tid har vi sett en del skräckexempel på bostadsrättsföreningar som har hamnat i händerna på tvivelaktiga styrelser. Framöver ska det förhoppningsvis förhindras genom en del lagändringar, bland annat ska bestämmelsen om max en röst per lägenhet bli tvingande lag efter årsskiftet. Denna bestämmelse har vi alltså redan i våra stadgar.
De flesta stämmobeslut kan tas med enkel majoritet på stämman, dvs. mer än hälften av de röstande. Vissa beslut ses dock som särskilt ingripande och kräver därför en högre beslutsmajoritet. Det gäller exempelvis insatsändringar, ändringar av bostadsrättshavarnas lägenheter och försäljning av föreningens hus. Vissa beslut kräver även hyresnämndens godkännande för att bli giltiga. Du kan läsa mer om vilka beslut som kräver särskild beslutsmajoritet i § 64.
§ 65 behandlar i sin tur stadgeändringar. Stadgeändringar ses som så ingripande att samtliga medlemmar i hela föreningen måste rösta för dem, för att en stämma ska räcka. Det är sällsynt att man lyckas med det, förutom i mindre föreningar. Oftast krävs två stämmor, och då behöver man uppnå enkel majoritet på första stämman och minst 2/3-delars majoritet på nästa stämma. Ska föreningen ändra grunderna för hur årsavgiften beräknas räcker det inte ens med 2/3-delars majoritet, då krävs till och med ¾-delars majoritet.
Räkenskaper, revision och årsredovisning
Avslutningsvis innehåller stadgarna regler om räkenskaper, revision och årsredovisning. Dessa bestämmelser följer till stora delar lagen. En Riksbyggenförening ska ha två revisorer som ska granska föreningens räkenskaper och detta ska göras inom vissa fastslagna tidsfrister.
Sist men inte minst
Allra sist i stadgarna hittar du bestämmelser om medlemskap i Riksbyggens intresseförening.
Om du har läst alla tre artiklar i vår stadgeskola har du nu tagit dig igenom hela Riksbyggens normalstadgar, från början till slut.
Kommande uppdateringar i Riksbyggens normalstadgar
Som vi redan nämnt kommer vi att behöva göra en del uppdateringar i våra normalstadgar, pga. kommande lagändringar vid årsskiftet (2022/2023). Dessa ändringar klubbas igenom på vårens fullmäktige. Vi kommer givetvis informera om det, håll utkik i kommande nyhetsbrev och andra kanaler!
Läs mer: Stadgarna styr verksamheten
Läs mer: Underhållsbestämmelser och förverkanderegler i stadgarna
