Varför gör man statuskontroller?
Det har blivit allt mer populärt att renovera hemma. Det kan handla om att kakla om badrummet, att installera disk- eller tvättmaskin, dra nya elkablar, byta fläkt, eller riva och flytta väggar. Om arbetet inte blir korrekt utfört kan det leda till stora skador, kostnader och olägenheter, inte bara för den direkt drabbade utan också för både bostadsrättsförening och grannar.
Vattenskador och elfel genererar varje år stora kostnader för landets bostadsrättsföreningar och försäkringsbolagen får varje dag in hundratals anmälningar om vattenskador. Många av dessa skulle kunna undvikas genom att arbeta förebyggande.
Vad säger lagen?
Enligt Bostadsrättslagen har föreningen ansvar för el, ventilation och vatten i fastigheten inkl. lägenheterna och därmed också rätt att kontrollera och utföra tillsyn av dessa installationer. Enligt samma lagrum har föreningen även möjlighet att på den enskilde medlemmens bekostnad avhjälpa brister (som denne ansvarar för) om någons annans säkerhet äventyras eller när det finns risk för omfattande skador på föreningens eller någon annans egendom.
I regel är det dock i både bostadsrättsägarens och föreningens intresse att alla installationer följer gällande branschbestämmelser. Därför är en statuskontroll av lägenheter något som gagnar alla parter.
Hur går en statuskontroll till?
Riksbyggens statuskontroll innebär att man gör en kontroll i samtliga lägenheter i bostadsrättsföreningen med fokus på fukt, el och VVS. En utbildad kontrollant går systematiskt igenom alla installationer i lägenheterna
Exempel på vad som kan ingå i en statuskontroll:
- installation och anslutningar av diskmaskin
- förekomst av skvallermatta
- fläkt
- anslutningar av vatten i köket
- installation och anslutningar av tvättmaskin
- radiatorer
- fuktindikering på toalett och badrum
- kontroll av eluttag: att de som måste vara jordade verkligen är det
En del föreningar väljer att göra tillägg till de vanliga punkterna som kontrolleras. Det kan då handla om att statuskontrollanten tittar extra på något specifikt man känner sig osäker på skicket kring exempelvis infästningar av balkongräcken eller förekomsten av brandvarnare eller dylikt.
Statuskontrollen utförs generellt i följande steg:
- Samtal med bostadsrättsstyrelsen om kontrollens omfattning
- Bokning av tid för kontroll med alla boende
- Genomförande av kontroll i alla lägenheter
- Redovisning av kontrollen för styrelsen
- Styrelsen tar beslut om vidare handläggning
- Genomförande av återkontroller
Större föreningar kan ibland också välja att dela upp kontrollerna i sitt bestånd och sträcka ut uppdraget över längre perioder. Detta kan vara värt att fundera kring om man har fog att tro att kontrollerna kommer generera mycket uppföljningsarbeten.
Varför är det bra att utföra statuskontroller?
Att få en god överblick och arbeta skadeförebyggande genom att kontrollera statusen i sina lägenheter har många fördelar. Den uppenbara är att man därigenom kan minska kostnaderna som uppstår i samband med incidenter av olika slag och även undvika olägenheter för föreningen och de boende. Men man kan också ofta med framgång förhandla med försäkringsbolagen för att slippa förhöjda självrisker genom att arbeta skadeförebyggande.
Att regelbundet kontrollera statusen i samtliga lägenheterna bidrar också till en ökad kunskap och kännedom hos de boende gällande vad man får och inte får göra i sin bostad och även sociala problem kan upptäckas i tid.
