Statligt stöd för energieffektiviseringsåtgärder
I höstas kom ett statligt stöd för energieffektivisering i flerbostadshus för de fastighetsägare som genomför större åtgärder som innebär en förbättring av energiprestandan om 20%. Mer information finns hos Boverket som också förväntas fatta beslut om föreskrifter och vägledning under september månad.
Vatten, värme, ventilation och el – ett hus består av en mängd olika system för att fungera. I dag samverkar inte dessa system med varandra i många bostadsrättsföreningar. Det blir då svårt att få en överblick, över både kostnader och energianvändning. Här finns ekonomiska vinster att göra samtidigt som du skapar ett boende som ger mindre klimatavtryck.
– Många bostadsrättsföreningar köper ekonomisk förvaltning och har sedan fastighetsskötare och rörmokare som tar hand om underhåll. Det vanliga är då att det är först när något går sönder som systemen ses över. Många vet nog inte hur mycket det går att spara på att hålla fastigheten i trim hela tiden, säger Göran Danling, affärsutvecklare inom energitjänster på Riksbyggen.
Så mycket går det att spara
Som en av landets ledande aktörer inom fastighetsförvaltning satsar Riksbyggen nu aktivt på energiförvaltning åt sina kunder.
– Riksbyggen vill arbeta långsiktigt med sina kunder genom att sätta långsiktigt mål på energibesparing och säkerställa att vi når det genom smarta tekniska lösningar och kontinuerlig uppföljning med hjälp våra kompetenta energiingenjörer, säger Michael Frank affärschef energitjänster på Riksbyggen.
Genom att långsiktigt jobba med energianvändning går det enligt deras beräkningar att spara så mycket som 270 miljoner kilowattimmar per år sammanlagt i alla de fastigheter som de förvaltar åt sina kunder.
Varje sparad kilowattimme innebär minskade utsläpp av koldioxid och att systemen i huset samverkar ger dessutom ekonomiska effekter.
– Det skulle motsvara ungefär 300 miljoner kronor om man räknar att varje kilowattimme kostar 1,1 krona. Samtidigt skulle besparingarna i koldioxid kunna komma upp till 31 000 ton per år. Det är den årliga genomsnittliga siffran av CO2-utsläpp av el, uppvärmning och varmvatten för 20 000 lägenheter, säger Göran Danling.
Steg för steg – så går det till
Först genomförs en utredning av fastigheten som visar vilka energitjuvar som finns och vad som kan göras för att förbättra drift och underhåll.
– Vi går igenom förutsättningarna för att spara energi och tittar på vilka investeringar som är lämpliga att göra. Vi visar hur mycket de sparar och gör en flerårsbudget där det går att se hur de här åtgärderna påverkar kunden under fem år. Det är väldigt pedagogiskt och enkelt att se hur positivt ekonomin påverkas, berättar han.
Med hjälp av Riksbyggens energiingenjörer som på distans kopplar upp sig digitalt och kontinuerligt optimerar systemen mäts, analyseras och samordnas informationen systematiskt.
– De ser till att förbrukningen minskar och att alla system går bra. Sedan följer vi upp det löpande och kunden får en rapport två till fyra gånger per år. I den går det att följa vägen mot det mål, som ska vara nått senast år fem.
Undvik vanliga missen
För att arbetet ska bli riktigt effektiv och hållbart är det också viktigt att insatserna görs i rätt ordning.
– Det första du ska göra är att optimera den utrustning du redan har i fastigheten och trimma den så att de samverkar och går så bra som möjligt. Därefter ska du minska energianvändningen i fastigheten. Den bästa kilowattimmen är den som aldrig används, säger Göran.
Det kan handla om att installera smartare teknik, en effektivare undercentral, pumpar som drar mindre kilowattimmar och att se över husets skal. Att tilläggsisolera vinden kan till exempel ge stor effekt.
En vanlig miss är att börja i fel ände med att till exempel satsa på en solcellsanläggning eller att köpa en ny värmepump.
– Det är två jättebra investeringar, men det är inte det första du ska göra när du ska göra ditt hus mer energieffektivt. Risken är att du får överdimensionerad värmepump med för hög effekt, säger Göran.
