Öppet brev till Ebba Busch: IMD-el i flerbostadshus hotas – regeringen bör säga nej till EI:s förslag om leverantörsval

Till Ebba Busch, energi- och näringsminister: Vi vänder oss till dig som ytterst ansvarig för elmarknadens regelverk och genomförandet av EU:s elmarknadsdirektiv i Sverige.

Stockholm 2025-04-14

Sammanfattning

Undertecknade organisationer avstyrker Energimarknadsinspektionens (Ei) förslag i rapporten Energidelning (Ei R2025:01) och rapporten Slutna distributionssystem och interna nät (Ei R2022:12) att elanvändare i icke koncessionspliktiga nät (IKN) ska ges rätt att välja elleverantör. Förslaget riskerar att försämra incitament för investering i energieffektiviserande åtgärder, innebär en orimlig administrativ och teknisk börda för fastighetsägare och kan motverka möjligheterna att bilda energigemenskaper i flerbostadshus.

Vi instämmer i EI:s bedömning att möjligheten att tillämpa undantaget för slutna distributionssystem (SDS) enligt artikel 38 i elmarknadsdirektivet är begränsad för hushållsnät. Samtidigt anser vi att Sverige bör undersöka alternativa lösningar – till exempel att införa en särskild reglering för IMD-lösningar och energidelning i flerbostadshus – för att kunna säkerställa balans mellan konsumenträtt, energieffektivisering och robust energiinfrastruktur.

Utan en sådan lösning riskerar förslaget att bli kontraproduktivt för både klimatmål, digitalisering och lokal energiproduktion.

Tolkningen av EU-rätten är inte entydig

EI hänvisar till Elmarknadsdirektivets artikel 4 för att motivera sitt förslag om rätt till val av elleverantör. Direktivet medger dock enligt artikel 38 möjlighet till undantag från detta krav för så kallade slutna distributionssystem (SDS). Enligt direktivets lydelse får ett SDS inte vara avsett att primärt försörja hushåll, vilket Energimarknadsinspektionen i rapporten Ei R2022:12 tolkar som ett hinder för att tillämpa SDS-undantaget på IKN-lösningar i flerbostadshus.

Vi delar denna tolkning, men konstaterar samtidigt att flera andra EU-länder har valt alternativa rättsliga lösningar för att möjliggöra samlad energiförsörjning i liknande sammanhang. Sverige bör därför utreda möjligheten att införa en särskild kategori för byggnader med IMD-el och/eller energidelning som undantas från kravet på fritt leverantörsval, med stöd av artikel 4 och 16 i elmarknadsdirektivet.

Det är också viktigt att väga rätten till individuellt leverantörsval mot andra centrala mål i EU:s energiunion – såsom energieffektivisering, lokal energiproduktion och konsumentengagemang genom energigemenskaper. Att påtvinga en modell för individuellt leverantörsval inom IKN-nät riskerar att bli kontraproduktivt i dessa avseenden.

IMD-el– en viktig möjliggörare för energieffektivisering

Individuell mätning och debitering (IMD) är i dag en beprövad och erkänd metod för att minska hushållens elförbrukning i flerbostadshus. Den bygger på principen att den som påverkar sin egen elanvändning också får ett direkt ekonomiskt utfall av detta. Studier visar att IMD-lösningar leder till minskad elanvändning, ofta i storleksordningen 15–25 %, särskilt när de kombineras med feedback i form av visualisering eller månadsrapportering. Enligt BEUC:s rapport Empowering Consumers Through Smart Metering (2017) medför individuell mätning ett tydligt beteendepåverkande resultat, och Energimyndighetens egen rapportering från 2019 visar på positiva effekter på hushållens förbrukning efter införande av IMD-el.

IMD-EL ska inte förstås som ett alternativ till att inte ha någon mätning alls – snarare som ett förbättrat system med potential att effektivisera elanvändningen på ett sätt som traditionell individuell elmätning inte kan. Genom samlad elanskaffning via gemensamhetsel skapas dessutom lägre kostnader per kilowattimme, vilket i sin tur frigör resurser till andra energieffektiviserande investeringar. IMD-el ger också fastighetsägare insyn i förbrukningsmönster och gör det möjligt att identifiera tekniska brister, överförbrukning eller ineffektiva installationer.

Att införa valfrihet för varje enskild elanvändare underminerar denna struktur och riskerar att leda till att IMD-lösningar avvecklas. Det vore ett steg bort från kostnadseffektiv klimatanpassning och försämrar möjligheten till styrning och uppföljning.

Orimliga krav på fastighetsägare som nätinnehavare

Förslaget innebär att fastighetsägare som driver ett IKN-nät likställs med nätföretag och ska omfattas av krav enligt 6, 8 och 11 kap. ellagen. Det inkluderar skyldigheter att mäta, rapportera, debitera samt hantera byten av elleverantör. Denna struktur är anpassad för professionella elnätsföretag och kan inte rimligen överföras till bostadsfastighetsägare utan omfattande konsekvenser för administration, datasystem, personal och ekonomi. Se konsekvensbeskrivning i Ei R2022:12, avsnitt 9.9, s. 85–87.

Risk för splittrade och ineffektiva system

Valfrihet i IKN-nät kommer sannolikt leda till ett fragmenterat system där elanvändare i samma byggnad har olika elleverantörer och olika villkor. Det försvårar drift, mätning, felsökning och energieffektiviseringsåtgärder på fastighetsnivå.

Lokala energigemenskaper förutsätter sammanhållna system

Möjligheten till lokal energidelning – till exempel mellan solelproduktion och hushåll – bygger ofta på IMD-el eller liknande samlade strukturer. Ett system där varje boende fritt väljer elleverantör försvårar, och i praktiken omöjliggör, intern fördelning av energi i byggnaden. Detta strider mot intentionerna i flera EU-rättsliga instrument, bland annat:

Elmarknadsdirektivet (EU) 2019/944, artikel 16 och 22, som föreskriver rätten att bilda energigemenskaper och ägna sig åt energidelning,
Direktivet om förnybar energi (RED II) (EU) 2018/2001, artikel 21 och 22, som erkänner prosumenters och gemenskapers rätt att konsumera, lagra och dela egenproducerad förnybar energi,
EU:s "REPowerEU"-initiativ, som uttryckligen lyfter behovet av att förenkla för energigemenskaper för att snabba på utbyggnaden av solenergi.

Att tvinga in hushåll i en modell med individuellt leverantörsval hotar dessa möjligheter och riskerar att bromsa utbyggnaden av solenergi i den byggda miljön.

Osäker och oförutsägbar hantering av IMD-el av nätföretag

Utöver de regulatoriska osäkerheter som EI:s förslag skapar, ser vi en oroande utveckling i hur nätägare agerar mot IMD-lösningar. I början av 2024 väckte Ellevios beslut att införa en ny avgiftsmodell för bostadsrättsföreningar som tillämpar kollektivmätning och IMD-el hård kritik. Avgiften slår direkt mot drivkrafterna att genomföra energieffektiviserande åtgärder (källa: Energimarknaden, 5 februari 2024). Ett liknande exempel är Nacka Energis beslut att införa en ny prislista från 1 januari 2024, där tidigare rabatter för kollektivmätta anläggningar avskaffats, vilket gör det betydligt mindre lönsamt att använda IMD-lösningar (källa: www.nackaenergi.se). Dessa exempel illustrerar att IMD-el i praktiken motverkas från flera håll, vilket gör det än viktigare att lagstiftningen ger stabilitet och långsiktighet.

Omfattning och etablerad praxis

Enligt uppgifter från Sveriges Allmännytta har över 100 000 hyresgäster i allmännyttan IMD-el. Mätföretaget Infometric uppger att de hanterar IMD-el för cirka 500 000 bostäder. Eftersom allmännyttan står för cirka 25 procent av hyresrätterna i flerbostadshus är det rimligt att anta att den verkliga omfattningen är ännu större, men data från privata hyresvärdar och bostadsrättsföreningar saknas. Mot bakgrund av detta bör förslaget betraktas som något som påverkar ett stort antal hushåll.

Det är också värt att notera att nuvarande praxis redan tillåter hantering av valfrihet genom avtalslösningar. Nya hyresgäster tecknar avtal där elen levereras av fastighetsägaren, medan förändringar för befintliga hyresgäster hanteras genom förhandling, exempelvis med Hyresgästföreningen. Den rättsliga grunden för detta är tydlig: det är frivilligt att ingå avtal, och befintliga avtal förändras inte ensidigt.

Förslag till åtgärd

De undertecknande organisationerna föreslår att Regeringskansliet avstår från att gå vidare med EI:s förslag i denna del och i stället:

Utreder möjligheten till undantag från krav på leverantörsval för IKN-lösningar i flerbostadshus med IMD-el, även mellan fastigheter, genom särskild reglering i svensk rätt.

Energimarknadsinspektionen har i rapporten Ei R2022:12 konstaterat att möjligheten att klassificera sådana nät som slutna distributionssystem (SDS) är begränsad enligt artikel 38 i elmarknadsdirektivet, då SDS inte får vara avsedda att primärt försörja hushåll. Vi delar EI:s bedömning att det därför krävs en alternativ lösning.

En sådan lösning kan vara att införa en särskild kategori för bostadsfastigheter med IMD- el och/eller energidelning, som undantas från kravet på individuellt elleverantörsval med hänvisning till artikel 4 och 16 i direktivet. Dessa artiklar medger nationell anpassning för att uppnå målen om energieffektivisering och energigemenskaper.
Undantar fastigheter med IMD-el från kravet på valfrihet,
Främjar en tydlig roll för IMD-el som energieffektiviserande styrmedel i både nationell och EU-rättslig kontext.

Vi vill därför be om besked

Kommer regeringen att verka för en alternativ reglering som skyddar befintliga IMD-lösningar och möjliggör framtida energigemenskaper i bostadssektorn?

Vi står till förfogande för fortsatt dialog i frågan.

Undertecknat av:

Rikard Silverfur, Fastighetsägarna Sverige
Mikael Rosén, HSB Riksförbund
Mari-Louise Persson, Riksbyggen
Björn Berggren, Sveriges Allmännytta
Kenny Fredman, Bostadsrätterna

Referenser:

Energimarknadsinspektionen, Slutna distributionssystem och interna nät, Ei R2022:12, s. 52 ff. och s. 85–87
Energimarknadsinspektionen, Energidelning och andra nyheter till följd av ändringar i EU:s elmarknadslagstiftning, Ei R2025:01, s. 45
Direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el
Direktiv (EU) 2018/2001 om användning av energi från förnybara energikällor (RED II)
EU-kommissionens REPowerEU-kommunikation (COM/2022/230 final)
BEUC (2017), Empowering Consumers Through Smart Metering, https://www.beuc.eu/sites/default/files/publications/2012-00369-01-e.pdf Energimyndigheten (2019), Individuell mätning och debitering i flerbostadshus – redovisning enligt förordning (2014:348)
Energimarknaden, "Hård kritik mot Ellevios nya avgift för brfer", 5 februari 2024
Nacka Energi, "Kollektivmätning – ändrad prislista 2024", www.nackaenergi.se