Unga hushåll har stora problem att komma in på bostadsmarknaden och äldre hushåll har svårt att kunna flytta till lämpligare bostäder. Trappa ner ränteavdragen, ta bort de reglerade amorteringskraven, erbjud startlån till unga vuxna och återinför investeringsstödet för hyresrätter. Det är några av de åtgärder som Riksbyggen anser att den nya regeringen med nya bostadsministern Per Bolund i spetsen bör genomföra snarast möjligt.

Efter rekordåren 2017 och 2018 kommer antalet byggstarter att minska men behoven av fler bostäder på bostadsmarknaden finns fortfarande kvar. Nu behövs breda och långsiktiga överenskommelser som sätter fart på byggandet och rörligheten på bostadsmarknaden. I överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet finns flera punkter som berör bostadsmarknaden, till exempel förslag om en omfattande skattereform som bland annat syftar till att minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Det är glädjande att det förslaget finns med och av största vikt att det genomförs.

I mars infördes det skärpta amorteringskravet som effektivt hindrar stora grupper att komma in på bostadsmarknaden. På Riksbyggen möter vi effekten i praktiken. Många grupper, särskilt unga vuxna, som egentligen har råd att köpa och äga en bostad får helt enkelt nej på sin låneansökan. I avsnittet om bostäder står det att fler bostäder behövs för att underlätta för ungdomar att få sin första bostad men inga konkreta förslag utvecklas. Trycket på hyresmarknaden i storstadsregionerna gör att många unga vuxna utelämnas till en otrygg andrahandsmarknad. Fler unga hushåll som så önskar borde ges möjlighet att äga sin bostad.

I april kom nyheten om ett utökat investeringsstöd för hyresrätter, vilket Riksbyggen välkomnade. Vi på Riksbyggen vill med investeringsstödet fördubbla vår produktion av hyresrätter med hyror som fler har råd att efterfråga. I december kom beskedet att investeringsstödet dras in redan från årsskiftet och det kommer göra stor skillnad på hyresnivåerna. En trerummare blir 1 250 kronor dyrare i Luleå, 1 900 kr dyrare i Helsingborg och 2 100 kr dyrare i Stenungssund. Med överenskommelsen kommer åter nya bud. Det kommer att finnas ett investeringsstöd. Det är bra för det behövs. Investeringsstödet kommer att göras om men hur är fortfarande oklart. Vi räknar med att det nya stödet kommer att göra det möjligt för oss att bygga till rimliga hyror i hela landet. Det är glädjande och viktigt att stödet blir kvar men behövs både tydlighet och långsiktighet för att vi som byggherre ska kunna få en rimlig planeringshorisont.

De olika regelverken, till exempel i skattesystemet och de nyligen införda amorteringskraven, skapar inlåsningseffekter som hämmar bostadsbyggandet och rörligheten på bostadsmarknaden. Sverige har egentligen mycket goda förutsättningar för ett långsiktigt bostadsbyggande med en ökande befolkning, en stark arbetsmarknad och tillväxt i ekonomin. Det är dags att ta ett helhetsgrepp inom bostadspolitiken och den sakpolitiska överenskommelsen öppnar möjligheter för detta.

Riksbyggens förslag är:

- Trappa ner ränteavdragen med hälften under en tioårsperiod och ta bort de reglerade amorteringskraven. Då stimuleras en sund amorteringskultur bland hushållen och vi slipper de inlåsningseffekter amorteringskraven orsakar. Sammantaget bidrar detta till rörlighet på marknaden.

- Slopa flyttskatten. Det bidrar till ökad rörlighet och underlättar för många äldre hushåll att skaffa en anpassad bostad när orken att sköta villan inte räcker till. Samtidigt frigörs en villa som någon annan kan flytta in i.

- Utveckla stöd till äldreboenden i olika former. Det underlättar rörligheten för den stora generationen som föddes på 1940-talet börjar som närmar sig 80-årsåldern.

- Underlätta möjligheten för unga vuxna att kunna efterfråga bostäder genom till exempel startlån och ökat bostadsbidrag. Unga vuxnas valfrihet på bostadsmarknaden måste öka.

- Vid återinförandet av det avskaffade investeringsstödet för hyresrätter är det viktigt att byggandet av hyresrätter med rimliga hyror kan vidhållas i hela landet. Framförallt är investeringsstödet nyttigt i mindre och medelstora kommuner med tillväxt men det måste också gå att bygga hyresrätter i storstadsområdena till rimliga hyror.

Det är angeläget att bostadsbyggandet hålls på nivåer kring 50 000 lägenheter per år, för att tillfredsställa de behov som finns till följd av befolkningsutvecklingen. Ett stabilt och högt bostadsbyggande är också viktigt för sysselsättningen och samhällsekonomin i stort. Det är i grunden hushållens och fastighetsbolagens goda förutsättningar att finansiera bostadsinvesteringar som har drivit upp bostadsbyggandet de senaste åren och när de förutsättningarna försämras så kommer byggandet att minska. Bostadsmarknaden behöver politiskt stöd i en bostads- och skattepolitik som främjar lösningar för breda grupper i samhället.

Riksbyggen räknar med att öka antalet byggstarter av hyresrätter under 2019. Det underliggande behovet av nya bostäder är stort men på lång sikt kan inte en hög byggtakt upprätthållas om inte hushåll med vanliga inkomster har råd att efterfråga bostäderna. Bostadspriserna har ökat kraftigt under 2010-talet, vilket också har öppnat för kraftigt ökade mark- och entreprenadkostnader. De kraftiga kostnadsökningarna och olika inlåsningseffekter på bostadsmarknaden behöver åtgärdas om vi ska kunna skapa alla de bostäder runt om landet som det finns så stort behov av.

Cattis Carlén, bostadspolitisk expert på Riksbyggen, 08-698 41 72
Mårten Lilja, vice vd och chef för Affärsområde Bostad på Riksbyggen, 08-698 42 18