Riksbyggen opinion

En grupp som har särskilt svårt att komma in på bostadsmarknaden är unga vuxna. Unga saknar ofta både tillräckligt lång kötid för ett hyreskontrakt och det sparkapital som krävs för att köpa en bostad. Kontantinsatsen är det största hindret när det gäller att köpa en egen bostad.

I stället tvingas många unga söka sig till den dyrare och mer osäkra andrahandsmarknaden eller fortsatt vara beroende av sina föräldrar trots att de är vuxna.

Riksbyggen presenterade redan 2019 ett konkret förslag till hur ett startlån för unga vuxna kan utformas. Vi kallar det Ungbolån. Nu finns dessutom ett statligt utredningsförslag på regeringens bord. Ett startlån är en politisk reform som direkt kan ge tusentals människor bättre förutsättningar att köpa en bostad. Det kan inte vänta längre.

Läs mer om hur ett startlån kan utformas här

För att säkerställa bra boende för alla är det väsentligt att bostadsbyggandet upprätthålls. Riksbyggen bidrar genom att fortsätta bygga för människor i olika åldrar och med olika plånböcker över hela landet, både bostadsrätter och hyresrätter. Men förutsättningarna har ändrats dramatiskt med lägre köpkraft, ökad osäkerhet och högre priser, räntor etc.

Därför behövs politiska insatser. Det fanns tidigare ett investeringsstöd för hyresrätter. Det var omdiskuterat, men möjliggjorde för oss att bygga ettor och tvåor med en hyra som är ca 1 500-2 000 kronor lägre per månad än annars. Vi samhällsbyggare efterfrågar stabila och långsiktiga spelregler och ser gärna att bostadsföretag, stat och kommun samverkar kring lösningar, också avseende finansiering. För det underliggande behovet av fler bostäder i Sverige är fortsatt stort. Och bostadsbyggandet är också en viktig motor i ekonomin som skapar arbetstillfällen i flera led.

En viktig anledning till att det byggs för lite är att handläggningen av detaljplaner och bygglov tar för lång tid. Riksbyggen är därför en av initiativtagarna till Initiativet Bygg i Tid. Med det vill vi skapa bred dialog om hur vi kan effektivisera och förbättra planprocesserna för att öka bostadsbyggandet. Vi har också presenterat 16 skarpa förslag för att påskynda byggandet av bostäder. Det handlar både om ändrad lagstiftning och utvecklade arbetsformer.

Läs mer om initiativet Bygg i tid

För att säkerställa att nyproduktionen är långsiktigt hållbar är klimatdeklarationer ett steg i rätt riktning. Men det räcker inte med det redovisningskrav som nu finns. För att påverka klimatavtrycket krävs också gränsvärden för utsläpp av växthusgaser.

Riksbyggen vill att det införs redan 2025. Det är bra att Boverket har i uppdrag att föreslå hur gränsvärden för nya byggnaders klimatpåverkan kan införas tidigare än 2027, som nuvarande plan utgår från. Men för att verkligen få styrfart i arbetet behöver regeringen fastställa en tydlig ambition och ett måldatum.

I omställningen av det befintliga beståndet kan bostadsrättsföreningar vara en viktig motor – om de ges rätt incitament. Därför föreslår Riksbyggen ett grönt stöd. Det pratas ofta om behovet av stöd till just energieffektivisering. Men vi behöver bredda det gröna perspektivet.

Klimatförändringarna ökar riskerna för översvämningar, ras etc, vilket påverkar byggnader och deras omgivningar. Förebyggande åtgärder blir alltmer angelägna. I städer är det ofta brist på ekosystemtjänster och där kan flerbostadshus och tillhörande gårdar nyttjas för att för främja såväl biologisk mångfald som cirkulär ekonomi. Ett nytt stöd bör omfatta alla dessa områden.

Läs mer om hur ett grönt stöd kan utformas